Prisoners dilemma innebär att en individ eller grupp vinner på att utnyttja en resurs medan samhället istället har bättre ut av att vänta och låta resursen utvecklas. Det inträffar t.ex. när för små fiskar fiskas ur havet, för många älgkalvar skjuts vid fri avskjutning eller som Mulder (Sustainable development for engineers, okänt datum) ger exempel på Påsköarna ej kan komma överrens och låter alla träd huggas ner. Fenomenet kallas också Tragedy of the commons, vilket formelt sägs existera när individen har early mover advantages medan samhället har late mover advantages (Granstrand, 2006).

Till vänster är en bild på stenfigurer från Påskön. Påskön tillhör Chile och ligger till väster av landets lång

Stenfigurer på Påskön, Moai

a kustremsa. På ön bodde ett folk som härstammade från Polynesien, varifrån de invandrade år 400 e kr. På 1600-talet var stammen som störst med omkring 7000 individer (jämför dagens population på ungefär 3500 (wikipedia)).

Stammen dog ut strax efter år 1600. Orsaken till det tros vara prisoners dilemma. Folket förstod nämnligen inte hur deras ekosystem fungerade och högg ner alla träd som fanns på ön för att kunna tillverka och transportera stenstatyer de 14 kilometer som krävdes från tillverksningsplatsen. Eftersom det fanns ett stort beroende av träd för hus och båtbygge utbröt stridigheter på ön och stammen utrotade tillslut sig själv. (Mulder, datum okänt, Sustainable development for engineers)

Jag tycker att historen är extremt faschinerande om den nu stämmer. Forskarna tror att det var så här det gick till och har belägg för att ön var täckt av träd för några hundra år sedan (vilket den alltså inte är idag). Kan det bli så att vi tillslut utrotar oss själva i kampen om de sista resurserna på jordklotet? Själv tror jag att det i sådana fall blir några starka som överlever. Frågan är dock om det måste gå så långt eller om vi kommer att lyckas omvandla vårt levnadssätt till något som är hållbart för miljön, ekonomin och rättivsan (den så kallade trippel bottom line approach).

Spekulationer gör gällande att invånarna på Påskön faktiskt visste om vilken kris de var påväg mot genom att hugga ner alla träd. Problemet var att de inte ville eller kunde förändra sitt sätt att leva. Att skapa skulpturer, hugga ner träd och konsumera var en del av deras identitet.

Situationen var alltså inte helt olik dagens, vilket Mulder också skriver om. Idag har vi full information om det klimathot vi står inför och lever med. Isar smälter, björnar drunknar, barn svälter, temperaturen stiger, trafiken stockas, BNP ökar, regnskogen skövlas, befolkningen ökar och vi fortsätter slänga mat, plast, papper och folie i samma tunna. Kommer vi någonsin att klara av att förändra beteende och dematerialisera?

Jag har lagt till en author-tagg i mina inlägg (↑). För att göra det hade jag kunnat använda min bild och mail direkt, men jag valde att göra det mer dynamiskt. På sidan:

http://phpxref.ftwr.co.uk/wordpress/nav.html?_functions/index.html

hittar du alla funktioner som är fördefinierade i Wordpress.  Genom att utnyttja funktionen get_avatar på detta sett får man avatarbilden:

  <?php
   echo get_avatar( $id_or_email, $size = '96', $default = '<path_to_url>' );
   ?>

För att alltid det skall vara författaren av det aktuella inlägget som hamnar i bilden använder jag funktionen

get_the_author_id()

på platsen för $id_or_email.

För att få utskrift av författarens namn och mail finns också funktioner, get_author() och get_author_email(). Funktionsbiblioteket är en guldgruva för att spara tid när du bygger ditt eget tema/modifierar någon annans!

(Formateringen av min author-tagg är därefter uppbyggd med css som läggs i style.css)

Utvecklingen inom industrin (i synnerhet fordonsindustrin) pekar mot att fler och fler företag försöker efterlikna den Japanska modellen för produktion. Vanliga benämningar brukar vara lean production, eller på svenska mager produktion. Grundtanken är att eliminera spill genom olika verktyg för att reducera merarbete. Några av principerna är ständiga förbättringar, reducera lager, PIA och ställtider, involvera alla samt designa för tillverkning.

Jag är medlem av en kandidatgrupp som valt att titta på detta fenomen. Det är nämligen så att lean produktion ofta kanske inte är den bästa modellen för tillverkning. Byten till lean produktion görs tyvärr i vissa fall för att alla andra gör det, och inte för att produktionsmodellen kanske är bäst lämpad och medför en högre produktivitet. Andra anledningar, som hävdas i t.ex. Volvos fall, är att multinationella ägarföretag vill ha samma typ av produktionssystem i alla sina fabriker.

Den största orsaken till missuppfattningar är kanske att man tror att lean produktion bara är ett förändrat sätt att utföra sin produktion, snarare än ett angreppssätt för att arbeta med hela verksamheten. Det är snarare  att det är det speciella överspännande strategiska arbetssättet (ibland kallat lean enterprise) som gjort Japanska företag så framgångsrika och inte hur de specifikt lägger upp sin produktion.

Sverige hade på 80-talet täten när det gällde nya innovativa produktionsmodeller. Den så kallade svenska modellen gick ut på att organisera arbetet parallellt istället för den traditionella seriedrivna linen. Influenserna var hämtade från P G Gyllenhammars bok, ”Jag tror på Sverige”, där han menar att produktionsmodellen måste förändras för att Sverige skall kunna konkurrera. I Sverige finns en kunskap inom industrin som kan och bör utnyttjas. Autonomi och ökat arbetsinnehåll var faktorer som betonades. Under 80-talet och framåt utvecklades fabriker i Gyllenhammars anda. Längst driven i utveckling var fabriken i Uddevalla där kompletta bilar tillverkades av montörslag i dockor. Bilen flyttades bara en gång i dockan och cykeltiden var ca. 90 minuter per bil (8-10 montörer arbetade samtidigt med bilen med roterande arbetsuppgifter). Pehr G Gyllenhammar skriver i ett debattinlägg för DN (”Sämre svensk arbetsmiljö hot mot industrins framtid”, http://www.dn.se/…, 2006-01-29):

Nu växlar svenska industrier om. Tidigare erbjöds innehållsrika arbeten. I dag härskar monotonin. I bilfabrikerna är det korta arbetsmoment som repeteras om och om igen. Arbetsinnehållet i monteringsverkstäderna är tillbaka på 1960-talsnivå. Om vi vill ge svensk industri och produktion framtidshopp krävs att vi tänker om och skapar jobb som passar dagens människor.

Forskning har visat att den svenska produktionsmodellen är mer effektiv än det traditionella löpande bandet (samma band som också används av Japanerna i lean production och alltså är förebild). För det första är

Volvos löpande band i Torslandafabriken

produktiviteten högre (bara 21 % jämfört med 42 % förluster för linen). För det andra är flexibiliteten i systemet större (möjligheterna till förändring i produkten). För det tredje har individen bättre förutsättningar att styra sitt arbete och variera takt med dagens naturliga rytm, antalet kvalitetsfel är också i regel halverade. Beträffande effiktivitet (antalet bilar per person och dag) är detta mått jämförbart.

Ovanstående reusltat har kunnat tas fram eftersom bland annat Torslanda och Uddevalla vid en viss tidpunkt producerade jämförbara bilmodeller. I dag är det dock mycket svårt att genomföra studier likt de jag nyligen läst om, eftersom den svenska modellen har övergetts. Ämnet är hur som helst mycket intressant och på många sätt underligt. Därmed finns det möjligheter till bra frågeställningar och svar!

 Loading ...

Idag föreläste en professor för oss om hållbar utveckling. Det är ett aktuellt ämne som intresserar mig. På föreläsningen nämndes en teknik som jag tidigare också stött på i ett TV program, att koka vatten genom att fokusera solstrålar från ett antal fotbollsplaner till ett litet nålsöga placerat i ett högt soltorn (Solar tower).  Ett av de största projet som finns i drift idag återfinns i Sevilla, Spanien, och går under benämningen Solar Tres. Anläggningen är på 17 MW, vilket kräver en yta på 142 Ha (lite grovt räknat 280 fotbollsplaner). Temperaturen i fokalpunkten kan nå uppemot 2000°C.

Genom att värma upp flytande salt kan anläggningen leverera en jämn effekt på kvällar och under mindre soltäta perioder. År 2020 spås tekniken kunna leverera samma effekt som dagens energisystem klarar av.

En annan spännande tanke som gavs under föreläsningen var att världen måste sluta att subventionera olja och fossila bränslen. En studie i USA (har tyvärr inte exakta källan) har nyligen visat att om man skall ta upp alla externa effekter bensin medför (bara i USA, ej globalt) i priset skulle bensinpriset vara 35 kronor (omräknat från dollar). Det vill säga om vi för bensinen gör på samma sätt som cigaretter (där rökaren i priset betalar för den sjukvård m.m. som går åt för att nollställa de negativa effekter rökningen har på samhället).

Det vi betalar för är idag är alltså bara bensinens självkostnad, eventuell vinst samt en skatt som ej är dedikerad till de skador (i form av mijöpåverkan m.m.) som åsampkas av dess utsläpp. Skulle dessa kostnader läggas på är det troligt att den ”subvention” som idag görs för vindkraft ej är nödvändig. Solteknik, el- och vätgasbilar är andra exempel på vinnare.

Miljöprofessor James Hansen rekommenderar i ett brev till president Obama:

”Tax and 100% dividend”. [avseende skatt på kol]

Alltså att kol skall beskattas och att 100% av den skatten skall delas ut åt alla (to the public) som tar skada av kolet (och det gör hela världen).

Undersökning

 Loading ...

Jag fick syn på ett fint citat igår om lärande.

Jag hör och glömmer.
Jag ser och minns.
Jag gör och förstår.

Konfucius

Det vill, som ni säkert förstår, säga att konkret göra saker ökar inlärningen. Därmed finns det en anledning att blogga!

Undersökning

 Loading ...