Jag kom hem från jobbet och började bläddra i Ny Teknik. Jag kom till spalten för veckans problem, miniproblemet, och började genast med en lösning. Veckans problem handlar om trafikstockning och lyder:

En graf över problemet

Ett mycket stort antal bilar skall efter ett evenemang i A köra till D. Vägarna AC, BC och BD har hög kapacitet. Där är körtiden alltid densamma, 2 h, 0,25 h respektive 2 h. Vägen AB har begränsad kapacitet, och körtiden är (1 + p) timmar, där 0 < p < 1 är andelen av bilarna som kör AB. Analogt gäller för vägen CD, med 0 < q < 1.

Man får först höra att vägen BC är avstängd. Då planerar ungefär hälften av förarna att köra ABD och resten ACD. I båda fallen tar det 3,5 h. Men just innan evenemanget är slut får man veta att BC har öppnats, och man får också kontinuerligt rapporter om trafikflödet på vägarna.

Denna nya möjlighet leder till att alla resorna tar en kvart längre. Hur kan det komma sig?

Eftersom alla bilar kontinuerligt har information om hur de andra bilarna agerar kommer samtliga bilar att ta lika lång tid på sig ute på vägen. Detta innebär att alla tänkbara vägsträckor kommer att gå lika fort att åka, så:

1+p + 2 = 2 + 1+q = 1+p + 0,25 + 1+q       (1)

<=> 3+p = 3+q <=> q = p

=> 3+p = 2,25 + 2p => p = q = 0,75

Stoppas detta in i (1) blir den totala åktiden 3,75 timmar, dvs 15 minuter längre än om inte en extra väg hade öppnats! En extra väg, som intiutivt borde innebär mer utrymme och kortare tid, ger istället motsatt resultat. Detta kallas för ett Nash-jämviktsläge som uppstår om alla individer försöker optimera för sig själva.

Exempel: Antag att det finns två aktörer som väljer mellan två alternativ; att ta den kortaste vägen för sig själva eller att tillsammans optimera med avseende på båda aktörerna samtidigt. I ruta (1) optimerar individerna med avseende på kollektivet, i ruta (4)  med avseende på sig själva. I ruta (2) och (3) optimerar någon individ med avseende på sig själv och den andra med avseende på kollektivet. Eftersom utfallet i dessa rutor är sämre än när båda optimerar med avseende på sig själva så kommer ett jämviktsläge uppstå i (4).

Ett annat exempel på Nash-jämviktsläge är då två aktörer plockar svamp innan den är mogen (eftersom någon annan kan komma att ta den innan dess). Detta är ett exempel på ett så kallat prisoners dilemma, som uppstår när det går att dra fördel av att agera direkt jämfört med att vänta.

Det finns för dålig information om att likvidera eller avregistrera företag. Samhällsdebatten präglas av att få fler att starta företag. Positivismen är stor och en hel del institutioner finns för att hjälpa till med nystartsprojekt. ALMI, Coompanion, Ung Företagsamhet och olika högskolor är de aktörer jag varit i kontakt med.

Det många inte tänker på är baksidan med att fler företag startas, nämligen att fler också tvingas lägga ner. För detta ändamål finns av naturliga själ inte lika många aktörer som stöttar och hjälper till. Tvärt om, en misslyckad entreprenör, innovation eller investering vill ingen kännas vid. Den här artikeln tar upp svårigheterna att avregistrera / likvidera ett företag. (Läs mer…)

Jag har genom egna erfarenheter kommit i kontakt med företagande i olika former i Sverige. Den största erfarenheten har jag genom att ha varit ordförande, ägare och VD i Golf Innovatörerna EverTee, en ekonomisk förening.

Det här inlägget handlar om bolagsformer och deras för- respektive nackdelar. (Läs mer…)

För att realisera vår affärsidé började vi med att designa EverTee. Det gjordes i AutoCad och Solid Works. Dessa modeller användes för att förklara för intressenter och tillverkare. Vår första prototyp efter modelleran tillverkades i svarvad plast. Vi kände att plast var det enda materialet som kunde klara hållbarhetskraven. Nackdelen var givetvis miljöutsläpp, men dessa antogs vara små eftersom hållbarheten skulle göras hög och risken för borttappning låg. Plasten skulle också gå att köra över med gräsklippare utan att klipparen skulle ta skada. Vi undersökte också vad reglerna sa för vår produkt:

• Det är okej att placera bollen på vad som helst vid ett utslag. T.ex. en hamburgare, en hög med jord eller en EverTee peg.
• Det är inte okej att peggen hjälper till för att bestämma riktning/sikta.

Dessutom kan lokala regler förekomma på golfklubbarna.

Den svarvade prototypen sammanlänkades med fiskelina och testades under svåra förhållanden. Det visade sig dock att den inte höll måttet eftersom den var gjord i hårdplast, något annat gick inte att svarva p.g.a. smälttemperaturen. Hårdplasten höll allmänt dålig kvalitet och sprack. Ett annat problem var att svarvning kräver mycket manuellt arbete och ger dålig precition, en omöjlig kombination när det rör sig om masstillverkning.

Prototyper av EverTee, modellera, formsprutning version 1 och version 2

Lösningen på problemet stavades formsprutning. En teknik som innebär att en gjutform tillverkas i vilken plastmassa sprutas som stelnar till en produkt. Processen är helautomatsik med millimeterprecistion. Inga begränsningar för material finns utan alla plaster går att använda. Enda nackdelen är att de fasta kostanderna är höga (ca 20 kkr för enkast möjliga verktyg + 10 kkr för justering), vilket dock kompenseras av ett lågt styckpris (ca 1 kr per peg beroende på material).

Vi valde hur som helst att satsa och samlade in pengar genom sponsorer och intressenter i branschen och olika

Varianter

innovationscenter.Resultatet blev en peg som höll över 100 slag, EverTee 2.0. Produkten fanns i två olika längder och färger. Tanken var från början att ännu fler färger skulle kunna göras på önskemål av kund. Det var dock inte möjligt eftersom hållfastheten försämrades vid färginblandning. Genom ett tryckeri möjliggjorde vi också för kunden att trycka sin egen logotyp på peggen vid beställning av större serier. Det möjliggjorde för en fin marknad som reklamprodukt på företag. Även förpackningen, som också den designades själva, gick att skräddarsy med eget budskap.

EverTee kom att bli en succé på UF mässan och företaget vann band annat tvälingarna för bästa företag, innovation, miljö, affärsplan. På den nationella mässan i Stockholm slutade vi tvåa inom kategorierna innovation och affärsplan.

Monter på mässan

Genom mitt engagemang i EverTee har jag lärt mig massor. Företagande är inga konstigheter utan fullt möjlig även för en 17-åring. Affärsplanen vi skrev står sig än i dag efter ytterligare fem år på gymnasiet och högskola.

Det var många som trodde på idéen och stöttade oss under tiden med EverTee. Under samma period startades också ett riktigt företag för att kunna fortsätta efter UF året. Ambitionerna var höga. Av många anledningar, vilka listas nedan, blev dock EverTee aldrig någon succé och idag är företaget vilande i väntan på avregistrering.

1. Problem med gruppen.
2. Innovatör och uppfinnare är två helt olika karaktärer. Vi var uppfinnare men hade inte förmågan att se hur uppfinningen skulle kommersialiseras.
3. För dålig satsning på vår idé. Verktyget som byggdes var för enkelt för att produkten skulle fungera optimalt.
4. Hård konkurrens
5. Bristande kunskaper och avsaknad av mod
6. …

Jag hoppas att jag har gett en tillräcklig bakgrunden historien om Golf-Innovatörerna EverTee. Följ min analys på techonomics.se, varför det gick snett?

Prisoners dilemma innebär att en individ eller grupp vinner på att utnyttja en resurs medan samhället istället har bättre ut av att vänta och låta resursen utvecklas. Det inträffar t.ex. när för små fiskar fiskas ur havet, för många älgkalvar skjuts vid fri avskjutning eller som Mulder (Sustainable development for engineers, okänt datum) ger exempel på Påsköarna ej kan komma överrens och låter alla träd huggas ner. Fenomenet kallas också Tragedy of the commons, vilket formelt sägs existera när individen har early mover advantages medan samhället har late mover advantages (Granstrand, 2006).

Till vänster är en bild på stenfigurer från Påskön. Påskön tillhör Chile och ligger till väster av landets lång

Stenfigurer på Påskön, Moai

a kustremsa. På ön bodde ett folk som härstammade från Polynesien, varifrån de invandrade år 400 e kr. På 1600-talet var stammen som störst med omkring 7000 individer (jämför dagens population på ungefär 3500 (wikipedia)).

Stammen dog ut strax efter år 1600. Orsaken till det tros vara prisoners dilemma. Folket förstod nämnligen inte hur deras ekosystem fungerade och högg ner alla träd som fanns på ön för att kunna tillverka och transportera stenstatyer de 14 kilometer som krävdes från tillverksningsplatsen. Eftersom det fanns ett stort beroende av träd för hus och båtbygge utbröt stridigheter på ön och stammen utrotade tillslut sig själv. (Mulder, datum okänt, Sustainable development for engineers)

Jag tycker att historen är extremt faschinerande om den nu stämmer. Forskarna tror att det var så här det gick till och har belägg för att ön var täckt av träd för några hundra år sedan (vilket den alltså inte är idag). Kan det bli så att vi tillslut utrotar oss själva i kampen om de sista resurserna på jordklotet? Själv tror jag att det i sådana fall blir några starka som överlever. Frågan är dock om det måste gå så långt eller om vi kommer att lyckas omvandla vårt levnadssätt till något som är hållbart för miljön, ekonomin och rättivsan (den så kallade trippel bottom line approach).

Spekulationer gör gällande att invånarna på Påskön faktiskt visste om vilken kris de var påväg mot genom att hugga ner alla träd. Problemet var att de inte ville eller kunde förändra sitt sätt att leva. Att skapa skulpturer, hugga ner träd och konsumera var en del av deras identitet.

Situationen var alltså inte helt olik dagens, vilket Mulder också skriver om. Idag har vi full information om det klimathot vi står inför och lever med. Isar smälter, björnar drunknar, barn svälter, temperaturen stiger, trafiken stockas, BNP ökar, regnskogen skövlas, befolkningen ökar och vi fortsätter slänga mat, plast, papper och folie i samma tunna. Kommer vi någonsin att klara av att förändra beteende och dematerialisera?