Feb
24
2009

Framtiden ser ljus ut för svenska ingenjörer

David Gustafsson
david@techonomics.se


En liten Annons på techonomics.se

Jag har tidigare försökt besvara frågan ”varför multinationella bör välja att rekrytera svenska ingenjörer framför srilankanska ditos?, trots att srilankanska ingenjörer med exakt samma kompetens kan anställas för en betydligt mindre summa”. Karl Wackerberg kritiserar och kompletterar mina argument i sitt senaste inlägg varför rekrytera dig.

Karl förstår, liksom jag, vitsen med att samla argument och tänka på frågan för att i framtiden kunna motivera en anställning. I dagens hårda konjunktur minskar Ericsson, Volvo och Saab sin tillverkning i Sverige. Nya siffror gör gällande att arbetslösheten kan komma att överstiga 10% innan botten är nådd. I Januari var 7,3% öppet arbetslösa i Sverige. Samtidigt rapporterar kinesisk affärsmedia att Ericsson anställer i Kina under 2009. Enligt chinatechnews.com är det frågan om mer än hundra nya jobb. Det är helt klart så att det inte finns mycket som tyder på att framtidens jobb finns i Sverige.Tvärt om.

För att återgå till dialogen sågar Karl Wackerberg min argumentation. För det fösta delar han inte synen på att historia och tradition är viktigt. Självklart måste vi se framåt Karl, jag håller med!

Kinesisk skräpkopia. Ett försök att kopiera västerländska produkter

Kinesisk skräpkopia. Ett dåligt försök att kopiera västerländska produkter

Statistiken jag presenterar om patent kanske också går att diskutera. Karl menar att det inte finns någon tradition för srilankaneser att söka patent, vilket förklarar siffrorna. Karl menar också att vår okunskap om deras kultur är en viktig faktor. Nog är det så att Sri-Lanka har bidragit med mycket till den industrialiserade och utvecklade världen som vi bara inte känner till. Jag vet inte, men en kvalificerad gissning är NEJ.

Sri-Lanka är enligt mig, liksom Kina, Indien och Taiwan bra exempel på länder som strävar efter att kopiera västerländsk kultur och levnadsstandard. De skriker efter våra bilar, telefoner och uppfinningar och har blivit världsmästare på att kopiera. Se till exempel en artikel i Ny teknik om iPhone.

Nej, för att förstå västerländska produkter och marknader krävs västerländska ingenjörer. Frågan är dock om det krävs srilankanska ingenjörer för att förstå deras marknader? Svaret är kluvet. JA om du vill sälja srilankanska produkter. NEJ, om ditt företag vill sälja västerländska produkter och västerländsk kultur, vilket i hög grad är vad som efterfrågas i dessa länder.

Man kan också fråga sig hur pass bra kvaliteten är på de srilankanska universiteten och deras studenter? Var har man utbildat en person som kräver 18 kr/h i lön? Ett toppuniversitet har terminsavgifter på över 100 kkr. Ge mig den kalkyl som visar att en srilankan med 18 kronor i timmen kan räkna hem en investering i utbildning på över en miljon kronor. Jag tror inte det går ihop! Visserligen är det så att en person i dagens samhälle kan inhämta stora kunskaper på en utbildning av lägre status. Kanske till och med på egen hand genom att internet. Det tenderar dock att vara så att företag vill ha arbetskraft med fina papper. Något som sannolikt inte kommer förändras när befolkningstillväxten ökar. Tabellen visar den omöjliga kalkylen. Lånet antas vara på en miljon kronor med 5 % årlig ränta utan amortering (generöst). Årslönen är beräknad på 18 kr/h, 40 h i veckan utan semester.

Utbildning – 1 000 000,00 kr
Ränta 5 % – 50 000,00 kr
Lön 18 kr/h 37 440,00 kr
– 12 560,00 kr

Rankinglistor över jordens Universitet görs ständigt genom olika organ. Timeshighereducation är har en välrennomerad lista. Listan har bästa Kinesiska universitet på plats 50 och nummer två på plats 113. Vilket kan jämföras med svenska KTH, Chalmers, Lund och Linköping som kommer kring plats 200 och högre och UNSW (Sydned Australien), där jag ska studera till hösten, på plats 40. Sri-Lanka finns inte med på listan. Självklart kan kriterierna diskuteras men många oberoende instutut i olika världsdelar når i stort sätt samma slutsatser:

Σ: Det finns hopp. Anställ svenska ingenjörer med tradition och kunskap även i framtiden. Anställ mig!

6 Comments »

RSS-flöde för kommentarer på detta inlägg

  • David Gustafsson skriver:

    Ny teknik skriver en intressant artikel om att kronraset faktiskt räddar många svenska jobb. Konsultbyråer placerar verksamhet på svenska kontor.
    Se: http://www.nyteknik.se/nyheter/karriarartiklar/article534129.ece.

    Ericssons FoU chef menar dock att detta inte är tillräckligt för att placera FoU i landet. Nedgången måste vara långsiktig!

  • Clas Veibäck skriver:

    Förstår inte helt hur du motiverar att räkna med att lankeser skulle lägga 100 000kr per termin på utbildning i 5 år? Och sen varför företag som anställer människor på Sri Lanka skulle förvänta sig att kunna betala så lite som 18kr/h för någon som har studerat på ett toppuniversitet? Dessutom finns det andra länder i närområdet som erbjuder helt ok utbildning på engelska för rimliga summor. Alla arbetsuppgifter kräver inte anställda med MIT-kvalité…

    Är dessutom inte helt hundra på hur du kan tillägna all modern teknik (jag antar du menar detta när du säger västerländska produkter) till väst, den funkar precis likadant när icke-västerländska människor tillverkar och använder den. Den ägs dessutom inte kollektivt av väst, så känns osjysst att kalla den vår teknik. Det som är specifikt är inte tekniken i sig, den fungerar precis likadant oavsett kulturell bakgrund, utan snarare hur tekniken tas till av en viss befolkning, vilket kräver designers, marknadsförare etc. som förstår marknaden man försöker sälja in sig på.

    Att anamma delar av andra kulturer är en del av globaliseringen, och är väl snarare så att folk försöker anamma lättillgänglig och förhållandevis ytlig kultur från USA och inte alls speciellt mycket från Europa (som i sin tur ofta ligger ett halvår(?) efter amerikansk kultur…), men betyder inte att de grundläggande värdena och mentaliteten hos människor har förändrats mycket. Att vilja ha högre materiell levnadstandard är bara mänskligt, så bara för att väst har generellt högre levnadsstandard betyder inte att andra försöker kopiera från väst.

    Anledningen till att anställa svenska ingenjörer borde i min mening inte grunda sig i kultur och tradition, utan i att dom faktiskt har kunskap (som du säger) som behövs och faktiskt är värd att betala mer för. Men att anställa någon i Sverige för arbetsuppgifter som någon kan göra för en bråkdel av priset någon annanstans är svårt att försvara med att de uppgifterna kräver en insats grundad i svensk tradition.

    • David Gustafsson skriver:

      Kul att du kommenterar och för debatten till ytan. Jag tror dock att vi missförstår varandra lite men samtidigt håller jag med dig i det du skriver. Jag har gjort alltför lite research för att kunna uttala mig om vad Sri-Lankanska universitet kostar eller vad man skall ge en srilankan i timmen. Min poäng är bara att jag tror att svenska ingenjörer fortfarande bör ha mer kunskap till följd av högre kvalitet på utbildning.
      Vi bör också ha bättre förståelse för vår egen kultur, som i mångt och mycket är den som eftersträvas och kopieras. Detta kanske är ett dåligt antagande, vilket du kanske påstår, men hur förklarar man då att Sverige faktiskt till stor del byggt vår välfärd på export av bilar, telefoner och industriprodukter?

      -> Kunskap är färskvara men inte kultur och vanor. Kunskap går att läsa sig till på internet, i böcker och genom erfarenheter.

      -> Tradition, erfarenhet, ingenjörsanda och kultur är dock inte lika lätt att anförskaffa och bör därför vara en stor konkurrensfördel hos den svenska ingenjören.

      Jag vet egentligen för lite för att kunna uttala mig om vad som gör den svenska ingenjören attraktiv. Jag kan bara, liksom du, spekulera.
      Jag tycker det dock är viktigt att väcka tankar om konkurrenssituation som ingenjörer. Kanske inte minst nu när välden står inför en stor finansiell utmaning. Fortsätt gärna debatten och kom med fler argument!

  • […] är värda mer än srilankesiska och svarar till viss del på mina motargument i inlägget Framtiden ser ljus ut för svenska ingenjörer. David ifrågasätter framför allt hur de som är utbildade och lever på Sri Lanka enbart kostar […]

  • Clas Veibäck skriver:

    Mm, mycket troligt att vi missförstår varandra.

    Min egentliga poäng var mest att jag tror att i längden så kommer enda sättet att försvara att anställa svenska ingenjörer till mycket dyrare kostnader vara att det lönar sig ekonomiskt. Tror att du har läst mer ekonomi än mig och finns säkert massa faktorer som spelar in när man väljer vem och var man ska anställa som inte jag har direkt koll på, men antar att produktivitet per satsad krona är bland dom viktigare faktorerna. I så fall måste svenska ingenjörer producera åtminstone ungefär så mycket mer som dom kostar. Idag kan vi komma undan med att kompetensen vi har finns hos människor som faktiskt bor i Sverige och förväntar sig svenska lönenivåer, att produkterna framförallt säljs till länder med liknande kultur, att vi är närmre kunden etc. men desto mer globaliserad världen blir, desto mindre kommer andra faktorer att spela roll. När marknaderna i Asien växer till sig blir väst allt mindre viktigt, och till slut kommer de argument du har för att motivera att anställa svenska ingenjörer (förståelse för kulturen och marknaden) motivera till anställning av asiatiska ingenjörer istället.

    Så, om det är så att ingenjörens kulturella bakgrund är viktig, kommer detta bara vara en fördel för oss så länge väst är största marknaden. Men jag tror inte den är så viktig, eftersom, som jag sa, inte tycker att kulturen är tekniken man använder i sig, utan snarare hur mycket teknik man använder och hur den används. Alla i världen kan komma på bra användningar för TV, mobiltelefoner, datorer och ipods, men innehållet och sättet man använder det på varierar från kultur till kultur. Förklaringen till att vi byggt vår välfärd på bilar, telefoner och industriprodukter är i min mening inte kulturell, utan att vi varit duktiga på att producera dessa produkter med kvalité till rimliga kostnader. Vi har även haft många företagsamma människor med bra idéer (vilket i och för sig delvis är kulturellt, men har även med utbildning att göra). Ska vi fortsätta att kunna bygga välfärd i Sverige på export av dessa varor krävs att vi kan upprätthålla det som nämndes tidigare. Men om det finns kompetens i någon annan del av världen att göra minst lika bra produkter och komma med minst lika bra idéer till en bråkdel av kostnaden, så har ju inte Sverige längre den edgen vi en gång hade.

    Din poäng med ingenjörsanda och vanor kan jag hålla med om. Tror, utan belägg, att det kan vara bättre mentalitet på svenska ingenjörer (just för att vi är uppvuxna i ett land som lär oss att tänka fritt och för att utbildningen i sig har det fokuset), och det är väl något vi skulle använda för att visa oss attraktiva. Blir ju då väldigt viktigt att vi i framtiden kan fortsätta utbilda (redan från barnsben) med fokus på det, och att man som svensk ingenjör tar till sig den mentaliteten och använder det som argument när söker anställning. Detta är snarare ett resultat av den svenska kulturen, och inte det att vi har bättre förståelse för vår egen kultur än någon annan har. Håller med dig om att det är bra ha argument redo för att motivera sin ansällning.

TrackBack URL

Lämna en kommentar

Temat är modifierat från Aeros 2.0 - Blogglista.se - Översättning är gjord av N2H