Autonomi är som många andra ord grekiskt från början. Auto står för själv och nomi för styre eller ordning. Autonomi betyder alltså självstyre eller egen bestämmanderätt.

Autonomi ingår som en del i en god arbetsmiljö. För att mäta arbetsmiljön kan en han en kvalitativ analys göras där 25 standardiserade frågor ställs inom områdena:

• Autonomi
• Arbetsledningsklimat
• Arbetsgemenskap
• Arbetsbelastning
• Identifierar sig med sin arbetsuppgift (stimulans från själva uppgiften)

För att skapa autonomi på arbetsplatsen finns olika metoder. Teknisk autonomi skapas genom att arbetaren inte syrs av det tekniska systemet, maskinutrustningen. Administrativ autonomi innebär att arbetaren själv, i någon grad, bestämmer när och i vilken takt arbetet skall utföras. Det är önskvärt att ha någon form av målstyrning, vilket innebär att arbetaren har ett produktionsmål att klara för dagen vartefter hon kan gå hem.

En autonom arbetsgrupp

Figuren visar en metod för att skapa autonomi i ett löpande band genom att placera buffertar före och efter ett produktionsavsnitt och skapa en självstyrande grupp. Autonomi på gruppnivå kan ha samma effekt som på individnivå om gruppens gemensamma mål kan överensstämma med målen för samtliga individer. Att uppnå det är en fråga om bra ledarskap.

Buffertens storlek reglerar i hög grad autonomin. En social buffert är stor och medför att arbetarna har möjlighet att bestämma när de ska ta rast utan att påverka andra produktionsavsnitt före och efter. En teknisk buffert är mindre och existerar för att plocka upp störningar om det löpande bandet behöver stanna till följd av ett kvalitetsfel.

Min tes är att buffertar i någon mån möjliggör för en avvägning mellan autonomi och kostnad. För stora buffertar kostar i form av kapitalbindning och långa genomloppstider. För små buffertar kostar i form av låg autonomi som enligt många har stark korrelation med produktivitet (se Rubenowitz, 2004).

kostnad ( # buffertar )

Det finns en skillnad i hur olika produktionssystem har löst autonomi för arbetarna. I sverige har vi nästan inga mellanbuffertar och dålig autonomi. I Japan används något som kallas för autonomous complete process, självstyrande komplet process, vilket innebär en vissa tekniska buffertar. Alternativ montering, som tidigare tillämpats i Sverige, hade inga mellanbuffertar utan istället målstyrning och långa cykeltider vilket har motsvarande funktion som en social buffert.

Jag tror att antalet buffertar och behovet att skapa autonomi för arbetarna är styrt av tillgången på arbetskraft och arbetskraftens motivation. Ökat tillgång på arbetskraft pressar kostnad (# buffert) kurvan mer mot origo.