Som jag har förstått det vill den rödgröna regeringen satsa 120 miljarder på tåg fram till 2021. Tanken är att bygga ett nytt snabbtåg mellan Göteborg och Stockholm. Sträckningen skall inte gå över Vänern och Vättern som idag utan under via Jönköping. De rödgröna hävdar att resan mellan Stockholm och Göteborg skall gå på 2 timmar istället för dagens 3,5 med X2000.

Därför är de rödgrönas tågförslag en flopp

För det första är nyttan med att komma fram 1,5 timme snabbare inte speciellt stor. Man hävdar att det nya tåget kommer att konkurrera ut flyget. Jag menar att skillnaden mellan 2 timmar och 3,5 timmars väntan är marginell i värde. Biljettpriserna för det nya tåget kommer troligtvis inte kunna konkurrera med flyget.

För det första andra 100 miljarder inte tillräckligt med pengar. Hallandsåsen som sträcker sig 8,5 kilometer har kostat 10,5 miljarder fram till idag. Ett snabbtåg mellan Stockholm och Göteborg kommer därför att kosta betydligt mer än 100 miljarder. Sverige har inte tekniken för att bygga ett sådant snabbtåg så det måste importeras från t.ex. Tyskland eller Japan och byggas på mangneträls. Traditionella räls funkar inte för att komma fram på två timmar. Varför satsa 100 miljarder som går direkt i fickan på ett annat land? Det är inte bara den avancerade tekniken som gör att det kommer kosta betydligt mer än 100 miljarder att bygga ett nytt snabbtåg mellan Stockholm och Göteborg. Skall tåget byggas via Jönköping är terrängen helt annorlunda vilket innebär tunnlar och broar. Det finns en anledning till att tåget idag går över slätten via Skara, Laxå, Hallsberg och Västerås.

Hur bör 100 miljarder satsas på ett bättre sätt?

Skall man satsa 100 miljarder i järnvägen bör man satsa på att bygga ut existerande kapacitet. Samma teknik som vi kan bör användas för att undvika otroliga teknikkostnader. Fler spår mellan Göteborg och Stockholm behövs till exempel för att kunna fixa en växande efterfrågan från tågtrafik. Då kan X2000 tågen också börja gå i tid. Det är genom att komma i tid som tåget kan börja konkurrera med flyget. Företag måste kunna lite på tåget och planera möten därefter. Tåget är faktiskt mycket bekvämare än flyg och dessutom tillräckligt snabbt när man räknar in- och utcheckning till flyget.

Det låter bra när politiker står och berättar om en grönare framtid. Ibland måste man dock göra en liten riskanalys av vad de föreslår för att undvika fler katastrofer likt Hallandsåsen. I en allt mer konkurrensutsatt värld måste vi även på en statlig nivå börja fundera på hur vi gör våra investeringar.

Prisoners dilemma innebär att en individ eller grupp vinner på att utnyttja en resurs medan samhället istället har bättre ut av att vänta och låta resursen utvecklas. Det inträffar t.ex. när för små fiskar fiskas ur havet, för många älgkalvar skjuts vid fri avskjutning eller som Mulder (Sustainable development for engineers, okänt datum) ger exempel på Påsköarna ej kan komma överrens och låter alla träd huggas ner. Fenomenet kallas också Tragedy of the commons, vilket formelt sägs existera när individen har early mover advantages medan samhället har late mover advantages (Granstrand, 2006).

Till vänster är en bild på stenfigurer från Påskön. Påskön tillhör Chile och ligger till väster av landets lång

Stenfigurer på Påskön, Moai

a kustremsa. På ön bodde ett folk som härstammade från Polynesien, varifrån de invandrade år 400 e kr. På 1600-talet var stammen som störst med omkring 7000 individer (jämför dagens population på ungefär 3500 (wikipedia)).

Stammen dog ut strax efter år 1600. Orsaken till det tros vara prisoners dilemma. Folket förstod nämnligen inte hur deras ekosystem fungerade och högg ner alla träd som fanns på ön för att kunna tillverka och transportera stenstatyer de 14 kilometer som krävdes från tillverksningsplatsen. Eftersom det fanns ett stort beroende av träd för hus och båtbygge utbröt stridigheter på ön och stammen utrotade tillslut sig själv. (Mulder, datum okänt, Sustainable development for engineers)

Jag tycker att historen är extremt faschinerande om den nu stämmer. Forskarna tror att det var så här det gick till och har belägg för att ön var täckt av träd för några hundra år sedan (vilket den alltså inte är idag). Kan det bli så att vi tillslut utrotar oss själva i kampen om de sista resurserna på jordklotet? Själv tror jag att det i sådana fall blir några starka som överlever. Frågan är dock om det måste gå så långt eller om vi kommer att lyckas omvandla vårt levnadssätt till något som är hållbart för miljön, ekonomin och rättivsan (den så kallade trippel bottom line approach).

Spekulationer gör gällande att invånarna på Påskön faktiskt visste om vilken kris de var påväg mot genom att hugga ner alla träd. Problemet var att de inte ville eller kunde förändra sitt sätt att leva. Att skapa skulpturer, hugga ner träd och konsumera var en del av deras identitet.

Situationen var alltså inte helt olik dagens, vilket Mulder också skriver om. Idag har vi full information om det klimathot vi står inför och lever med. Isar smälter, björnar drunknar, barn svälter, temperaturen stiger, trafiken stockas, BNP ökar, regnskogen skövlas, befolkningen ökar och vi fortsätter slänga mat, plast, papper och folie i samma tunna. Kommer vi någonsin att klara av att förändra beteende och dematerialisera?

Idag föreläste en professor för oss om hållbar utveckling. Det är ett aktuellt ämne som intresserar mig. På föreläsningen nämndes en teknik som jag tidigare också stött på i ett TV program, att koka vatten genom att fokusera solstrålar från ett antal fotbollsplaner till ett litet nålsöga placerat i ett högt soltorn (Solar tower).  Ett av de största projet som finns i drift idag återfinns i Sevilla, Spanien, och går under benämningen Solar Tres. Anläggningen är på 17 MW, vilket kräver en yta på 142 Ha (lite grovt räknat 280 fotbollsplaner). Temperaturen i fokalpunkten kan nå uppemot 2000°C.

Genom att värma upp flytande salt kan anläggningen leverera en jämn effekt på kvällar och under mindre soltäta perioder. År 2020 spås tekniken kunna leverera samma effekt som dagens energisystem klarar av.

En annan spännande tanke som gavs under föreläsningen var att världen måste sluta att subventionera olja och fossila bränslen. En studie i USA (har tyvärr inte exakta källan) har nyligen visat att om man skall ta upp alla externa effekter bensin medför (bara i USA, ej globalt) i priset skulle bensinpriset vara 35 kronor (omräknat från dollar). Det vill säga om vi för bensinen gör på samma sätt som cigaretter (där rökaren i priset betalar för den sjukvård m.m. som går åt för att nollställa de negativa effekter rökningen har på samhället).

Det vi betalar för är idag är alltså bara bensinens självkostnad, eventuell vinst samt en skatt som ej är dedikerad till de skador (i form av mijöpåverkan m.m.) som åsampkas av dess utsläpp. Skulle dessa kostnader läggas på är det troligt att den ”subvention” som idag görs för vindkraft ej är nödvändig. Solteknik, el- och vätgasbilar är andra exempel på vinnare.

Miljöprofessor James Hansen rekommenderar i ett brev till president Obama:

”Tax and 100% dividend”. [avseende skatt på kol]

Alltså att kol skall beskattas och att 100% av den skatten skall delas ut åt alla (to the public) som tar skada av kolet (och det gör hela världen).

Undersökning

 Loading ...