Jag har tidigare försökt besvara frågan ”varför multinationella bör välja att rekrytera svenska ingenjörer framför srilankanska ditos?, trots att srilankanska ingenjörer med exakt samma kompetens kan anställas för en betydligt mindre summa”. Karl Wackerberg kritiserar och kompletterar mina argument i sitt senaste inlägg varför rekrytera dig.

Karl förstår, liksom jag, vitsen med att samla argument och tänka på frågan för att i framtiden kunna motivera en anställning. I dagens hårda konjunktur minskar Ericsson, Volvo och Saab sin tillverkning i Sverige. Nya siffror gör gällande att arbetslösheten kan komma att överstiga 10% innan botten är nådd. I Januari var 7,3% öppet arbetslösa i Sverige. Samtidigt rapporterar kinesisk affärsmedia att Ericsson anställer i Kina under 2009. Enligt chinatechnews.com är det frågan om mer än hundra nya jobb. Det är helt klart så att det inte finns mycket som tyder på att framtidens jobb finns i Sverige.Tvärt om.

För att återgå till dialogen sågar Karl Wackerberg min argumentation. För det fösta delar han inte synen på att historia och tradition är viktigt. Självklart måste vi se framåt Karl, jag håller med!

Kinesisk skräpkopia. Ett dåligt försök att kopiera västerländska produkter

Statistiken jag presenterar om patent kanske också går att diskutera. Karl menar att det inte finns någon tradition för srilankaneser att söka patent, vilket förklarar siffrorna. Karl menar också att vår okunskap om deras kultur är en viktig faktor. Nog är det så att Sri-Lanka har bidragit med mycket till den industrialiserade och utvecklade världen som vi bara inte känner till. Jag vet inte, men en kvalificerad gissning är NEJ.

Sri-Lanka är enligt mig, liksom Kina, Indien och Taiwan bra exempel på länder som strävar efter att kopiera västerländsk kultur och levnadsstandard. De skriker efter våra bilar, telefoner och uppfinningar och har blivit världsmästare på att kopiera. Se till exempel en artikel i Ny teknik om iPhone.

Nej, för att förstå västerländska produkter och marknader krävs västerländska ingenjörer. Frågan är dock om det krävs srilankanska ingenjörer för att förstå deras marknader? Svaret är kluvet. JA om du vill sälja srilankanska produkter. NEJ, om ditt företag vill sälja västerländska produkter och västerländsk kultur, vilket i hög grad är vad som efterfrågas i dessa länder.

Man kan också fråga sig hur pass bra kvaliteten är på de srilankanska universiteten och deras studenter? Var har man utbildat en person som kräver 18 kr/h i lön? Ett toppuniversitet har terminsavgifter på över 100 kkr. Ge mig den kalkyl som visar att en srilankan med 18 kronor i timmen kan räkna hem en investering i utbildning på över en miljon kronor. Jag tror inte det går ihop! Visserligen är det så att en person i dagens samhälle kan inhämta stora kunskaper på en utbildning av lägre status. Kanske till och med på egen hand genom att internet. Det tenderar dock att vara så att företag vill ha arbetskraft med fina papper. Något som sannolikt inte kommer förändras när befolkningstillväxten ökar. Tabellen visar den omöjliga kalkylen. Lånet antas vara på en miljon kronor med 5 % årlig ränta utan amortering (generöst). Årslönen är beräknad på 18 kr/h, 40 h i veckan utan semester.

Rankinglistor över jordens Universitet görs ständigt genom olika organ. Timeshighereducation är har en välrennomerad lista. Listan har bästa Kinesiska universitet på plats 50 och nummer två på plats 113. Vilket kan jämföras med svenska KTH, Chalmers, Lund och Linköping som kommer kring plats 200 och högre och UNSW (Sydned Australien), där jag ska studera till hösten, på plats 40. Sri-Lanka finns inte med på listan. Självklart kan kriterierna diskuteras men många oberoende instutut i olika världsdelar når i stort sätt samma slutsatser:

Σ: Det finns hopp. Anställ svenska ingenjörer med tradition och kunskap även i framtiden. Anställ mig!

Karl Wackerberg tar på sin blogg wackerberg.se upp ett klipp från YouTube. Klippet visar Fredrik Häréns föredrag på kunskapens dag. Där tar han bland annat upp ämnet att anställa en civilingenjör. Varför anställa en svensk för 1000 kr per timme när du kan anställa någon som:

Har samma datorer som du har, som har samma böcker, samma utbildning som du har, är bättre på engelska, är mycket mer motiverade än du är och jobbar för 18 kronor timmen

För att besvara frågan börjar jag med att presentera lite matnyttig statistik. Sri Lanka har år 2008 sökt 7 stycken patent (räknat på hemland för den sökande). Motsvarande siffra för Sverige är 3553 stycken. Antalet invånare i Sri Lanka är ungefär 20 miljoner. Svenska Sony Eriksson är tillsammans med japanska och amerikanska multinationella företag i topp för patenttätaste företag.(WIPO, http://www.wipo.int/…, 2009-02-22)

Statistik visar det förflutna och går att vinkla som man själv känner. Min poäng i det här fallet är dock att fler svenskar söker patent än srilankaneser och är bättre ingenjörer.

Historiskt sätt har svenska ingenjörer också bidragit med viktiga uppfinningar. Däribland turbomotorn (SAAB),

Skifnyckel skapad av svensk ingenjör

dynamiten (Nobel), kullagret, trefassystemet (Engström), pacemakern och skiftnyckeln.  Vad jag vet har Sri Lanka inte någon Nobelpristagare?

Tradition är viktigt men motiverar det en framtid för ingenjörskonst i Sverige? Jag är helt klart osäker men måste svara ja. Här har jag som ingenjör, svenska skolan, universitet, politiker och näringsliv ett ansvar. Jag tror inte att alla behöver plugga 24 timmar om dygnet, men jag menar att utbildning borde tas mer på allvar.

Fredrik talar också om att ingenjörer på Sri Lanka och i Asien känner till oss västerlänningar och vår kultur samtidigt som vi inte har en aning om deras. Är detta sant eller inte frågar jag mig? Visst är det så att de flesta på jorden vet vilka Obama och George Bush är samt att inte alla känner till att Sing styr världens mest folkrika land Indien. Men är det så konstigt? Frågan är dock hur pass väl de känner västerländska kunders köpvanor, preferenser, smak (o.s.v.) på samma vis som en västerlänning som är född och utbildad västerlänning. Jag tror inte det och troligtvis är detta också en anledning till att svenska ingenjörer kommer anställas även i fortsättningen.

Min åsikt är dock att var och en av oss som utbildas på Chalmers måste kunna besvara Fredrik Häréns fråga med ett tydligt JA! I alla fall veta om den och kunna formulera argument. Rekrytera fler svenska civilingenjörer!